Problembloggen

Du går långsamt hemåt från din kompis! Klockan har passerat tolv. Du tänker att sommaren faktiskt snart är slut. Det är ju så mörkt. Det enda du hör är dina egna steg, en uggla någonstans och avlägsna bilar som tutar. Du tänker på alla människorna som bor i husen du passerar. Så många liv. Tänk att alla har ett eget liv! Det känns som om hela världen kretsar kring just dig! Du traskar vidare och det är ganska kallt nu. Du slänger då och då en blick över axeln. Varför känns det som om du är förföljd?!? En orolig känsla börjar sprida sig i kroppen. Vad var det som rasslade i busken?!? Du skyndar på, tusen tankar far igenom ditt huvud! Du kan bli våldtgen, knivskuren, rånad. Dina steg blir snabbare, de trummar rytmiskt mot asfalten. Du vet inte varför men du börjar springa. Rubrikerna på Aftonbladets framsida speglas för ditt inre: "16 årig flicka brutalt våldtagen"! Paniken inom dig stiger. Plöttsligt rundar du kröken och där, där är ditt hus. Du spurtar sista biten sliter upp dörren och slänger igen den bakom dig! Paniken börjar lägga sig. Inte våldtagen idag heller!

Varför ska det behöva vara så här?
Ett STORT Problem!